← Kontrollpanel NNK 2026

Från förvaltarkunskap till NNK

Metodik för att fånga in och registrera Naturvårdsenhetens kunskap om livsmiljötyper

Datum: 2026-09-11 Gäller: Natura 2000-områden och statliga naturreservat i Södermanlands län Version: 1.3 — avsnitt 2, 3 och 8 uppdaterade: länsuttaget ur NNK Ajourhålla hämtades 2026-08-26 och granskningslagret för D-län är byggt och publicerat — väntar inte längre på detta Bygger på: Handledning för NNK (NV, 2026-07-03, NV-26-002862) · Lathund granskning WebbGIS-KartLitS (2026-07-10) · FAQ om uppdraget v1.1 (2026-07-03) · NNK publik produktbeskrivning · Manual NNK mall för granskning (KartLitS-mallzippen) · NNK i ArcGIS Pro, arbetsbeskrivning v1.5

1. Varför detta är rätt spår — och att det är sanktionerat

Naturvårdsverket säger uttryckligen att lokalkännedom är en godkänd kunskapskälla. Det är värt att ha citaten redo när du tar upp det internt:

"För att säkerställa att rätt livsmiljötyp anges behövs ofta kompletterande information, såsom lokalkännedom och/eller nyare fältinventeringar." — Handledning för NNK, avsnitt 4.1

"Utgå ifrån befintlig kunskap från löpande förvaltning och titta vid behov på kartunderlag, bevarandeplaner och skötselplaner." — Lathund granskning WebbGIS-KartLitS, Utgångspunkter

"I bevarandeplaner, beslut och skötselplaner tillsammans med annan information som samlats in vid skyddsarbete, förvaltning eller vid uppföljning." — FAQ fråga 9, om vilken befintlig kunskap som ska användas

Och avgörande: karteringsstatus 2 – Granskad vid skrivbordet definieras som "Denna yta har granskats av länsstyrelsen baserat på kunskap från t ex andra inventeringar". Det finns alltså redan en färdig kod för precis den här sortens kunskap. Du behöver inte uppfinna någon konstruktion — du behöver bara använda den.

2. Vad NNK-uttaget säger om problemets storlek

Analys av natura-2000: docs/underlag/kartering.csv respektive natura-2000: docs/underlag/naturtypskarta/NNK_YTA — samma lager, 14 830 polygoner, hela länet, alla skyddsformer.

Viktigt om källan. Detta är den publika Natura naturtypskartan, inte NNK Ajourhålla. Handledningen (avsnitt 1.3) säger att den publika versionen extraheras ur Ajourhålla och att "några av attributen som finns i NNK Ajourhålla tas bort, såsom kommentarer och användaruppgifter". Tre fält är följaktligen tomma i samtliga 14 830 rader: KOMMENTAR, NNK_KOMMEN och REDIGERARE. Det går alltså inte att dra slutsatsen att kommentarsfältet är oanvänt i länet — det är borttaget ur exporten. Beviset ligger i datat: REDIGERATA (datum för attributredigering) har värden i 12 612 rader medan REDIGERARE (vem som redigerade) är tomt i alla 14 830. Attributen har redigerats; användaruppgifterna är strippade.

Konsekvens: allt som rör grunder, kommentarer och vem som gjort vad går inte att läsa ur den publika exporten — det krävde ett uttag ur NNK Ajourhålla via ArcGIS Pro. Ett sådant länsuttag hämtades 2026-08-26 (se avsnitt 8–9) och innehåller kommentar, nnk_kommentar samt redigeringshistorik (created_user/last_edited_user/last_edited_date). Den publika versionen duger fortfarande bäst för en snabb översikt av utbredning, naturtyp, status och datum — frågor om grund och spårbarhet besvaras nu ur länsuttaget, inte genom att vänta på ett nytt.

Följande går däremot att läsa direkt ur den publika versionen, eftersom dessa fält inte strippas:

Observation Antal Innebörd
Polygoner med NATURTYPSS = 5 (ej bedömd status) 13 266 (89 %)
— varav karteringsstatus 2 Granskad vid skrivbordet 9 824 Ytan har granskats, men tillståndet registrerades aldrig
— varav karteringsstatus 3 Besökt i fält 122
— varav karteringsstatus 4 Inventerad i fält 155
— varav karteringsstatus 5 Åtgärdas 141
— varav karteringsstatus 1 Ej granskad 2 592
— varav karteringsstatus saknas 432

a) 277 ytor har faktisk fältkunskap men saknar tillståndsbedömning. Någon har varit på plats — och tillståndet finns inte i NNK. Det är den snabbaste vinsten i hela uppdraget och kräver inget nytt fältarbete, bara att någon letar rätt på protokollet. Kontrollera kommentar-fältet för just dessa ytor i länsuttaget från Ajourhålla (hämtat 2026-08-26, se avsnitt 8) — där kan grunden redan stå.

b) 141 ytor har karteringsstatus 5 "Åtgärdas". Här skiljer sig de två källorna åt, och båda betydelserna är relevanta:

Datat pekar entydigt på den första: 139 av 141 har ursprung BIDOS, samtliga redigerades 2007–2008 (tre stycken 2019), och alla har naturtypsstatus 5. Det här är alltså basinventeringens egen markering "vi kunde inte bestämma naturtypen här" — en dokumenterad kunskapslucka som stått öppen i nitton år. Efter koppling till områdesidentitet (avsnitt 8) visar de sig ligga koncentrerat i sju objekt:

Objekt Antal ytor Areal Dominerande livsmiljötyper
SE0220129 Skärgårdsreservaten 91 48,4 ha 9070/9071/9072 trädklädd betesmark (33), 1630 strandäng (18), 8230/8231 hällmarkstorräng (14)
SE0220020 Strandstuviken 25 35,9 ha 1630 strandäng (15), 6910 öppen kultiverad gräsmark (5)
SE0220174 Marvikarna 7 55,2 ha 3110 näringsfattiga slättsjöar (2), 4810 obestämd hed/gräsmark (2)
SE0220602 Vilsta 6 5,3 ha 7142 kärr och gungflyn (4), 9070 trädklädd betesmark (2)
SE0220231 Rågö 5 1,9 ha 1630 strandäng (4)
SE0220337 Storhultet 4 28,0 ha 9080 lövsumpskog (3), 9010 taiga (1)
SE0220176 Tovhulta stormosse 3 12,6 ha 7110 högmossar (3)

Fördelningen är talande: nästan uteslutande hävdberoende marker — precis den kategori FAQ fråga 11 sätter högst. Och den ligger i objekt som redan är prioritet 1 i arbetsplanen. Det gör listan till den bästa öppningsfrågan i ett förvaltarsamtal.

c) FAQ fråga 4 kräver spårbarhet som den publika versionen inte kan visa. Ni ska ange vad som ligger till grund för bedömningen av utbredning, vad som ligger till grund för bedömningen av tillstånd, och hur aktuella dessa två bedömningar är. Detta går nu att kontrollera direkt i länsuttaget från 2026-08-26 (se avsnitt 8) — det avgör om detta är en lucka eller bara var osynlig i den publika exporten. Oavsett svar gäller regeln framåt: ingen ytredigering bör lämna kommentarsfältet tomt.

3. Flödet — två steg, inte ett

Förvaltarkunskap är i regel andrahandsinformation som du inte själv har verifierat. Den ska inte gå rakt in i den nationella databasen. Använd det tvåstegsflöde KartLitS är byggt för:

   FÖRVALTARE                DU                        NNK Ajourhålla
   (Naturvårdsenheten)       (Naturskyddsenheten)      (nationell databas)

   ┌─────────────┐    1     ┌──────────────────┐  3   ┌──────────────────┐
   │ Blankett /  │ ───────► │ WebbGIS-KartLitS │ ───► │ ArcGIS Pro       │
   │ samtal      │          │ granskningslager │      │ ut-/incheckning  │
   │             │          │  = FÖRSLAG       │      │  = SKARPT        │
   └─────────────┘          └──────────────────┘      └──────────────────┘
                                     │  2                      ▲
                                     ▼                         │
                             Avstämning: räcker            Endast det du
                             underlaget? Ska något         står bakom
                             fältkontrolleras först?

Granskningslagret för D-län. LstAB NNK granskning, som nämns i den nationella Lathund granskning WebbGIS-KartLitS, är Stockholms läns (AB) eget publicerade lager — det används som illustrativt exempel i den nationella lathunden ("Se exemplet nedan för Stockholm"), inte ett gemensamt resurslager alla län delar. Enligt Manual NNK mall för granskning.pdf (i KartLitS-mallzippen) ska varje län själv begära ett eget uttag ur NNK Ajourhålla, kopiera in det i mallen och publicera ett eget hostat lager, namngivet med länets kod som prefix. Södermanlands eget lager — LstD NNK Granskning, plus ett tillhörande referenslager för skyddade områden — är byggt och publicerat: länsuttaget hämtades 2026-08-26 och lagren publicerades i Länsstyrelsens interna ArcGIS Enterprise-portal från och med 2026-09-01, med en tillhörande WebbGIS-app skapad via GK Konfigurator. Se docs/webbgis-publicering.md för hela publiceringsprocessen. Metadataposten i Geodatakatalogen (informationsklassning, åtkomst- och användningsrestriktioner) höll fortfarande på att stämmas av med GIS-avdelningen per 2026-09-11 — det påverkar inte att lagret går att använda för granskning.

Varför två steg:

När hoppa direkt till steg 3? När uppgiften är dokumenterad och du kan hänvisa till källan — ett uppföljningsprotokoll, en ängs- och betesmarksinventering, en skötselplan med daterad statusbeskrivning. Då är det inte hearsay utan ett kunskapsunderlag, och karteringsstatus 2 gäller direkt.

4. Fältmappning — vilken uppgift hamnar var

Kolumnnamnen i blanketten (blankett_forvaltarkunskap_nnk.xlsx) är valda så att de mappar rakt av.

Vad förvaltaren berättar Blankettkolumn Granskningslager (WebbGIS) NNK Ajourhålla
"Det är rätt livsmiljötyp" Stämmer livsmiljötyp justering = Inget behov av justering NATURTYP oförändrad
"Det är egentligen 9070, inte 9010" Föreslagen livsmiljötyp 1–3 justering = Ändring till annan livsmiljötyp, livsmiljötyp1–3 NATURTYP
"Det är inte livsmiljötyp än, men kan bli" Föreslagen livsmiljötyp 1–3 + Utvecklingsmark = Ja justering = Ändring till utvecklingsmark, livsmiljötyp1–3 blir målnaturtyper NATURTYPSS = 3, MALNATUR1–3
"Den är i bra skick" Tillstånd = Gott tillstand, procent_gott NATURTYPSS = 1
"Den är igenvuxen / behöver restaureras" Tillstånd = Icke gott tillstand, procent_ej_gott NATURTYPSS = 2
"Halva ytan är fin, halva har vuxit igen" Andel gott / ej gott / osäker (%) procent_gott, procent_ej_gott, procent_osaker Nya tillståndsfält, driftsätts sept 2026
"Jag vet inte" Tillstånd = Okänt tillstand = Okänt (kan ej bedöma) NATURTYPSS = 5
"Gränsen stämmer inte" Utbredning, behov av justering utbredning Geometri — endast om ≥ minsta karteringsenhet
På vilken grund hen vet det Grund för bedömning Kommentar_metod + metod KOMMENTAR
När hen senast var där År för senaste bedömning habitat_period_lastdata_end Slutdatum senaste inventering
Vem som bedömt Bedömare faltinventerare KOMMENTAR (namn + roll)
"Det borde någon titta närmare på" Vad ska kontrolleras kontroll1–3, kommentar_kontroll KARTERINGS = 5 + KOMMENTAR
Fri kommentar Kommentar kommentar_tillstand / kommentar_livsmil_utbred KOMMENTAR

Kodvärden för Vad ska kontrolleras (från lathunden, tre likadana rullistor så flera val går att göra): Typiska och karakteristiska arter · Strukturer · Hävd · Funktioner (hydrologi, störningar) · Morfologi (jordart, formationer) · Annan negativ påverkan

Se Typiska och karakteristiska arter för artlistor per naturtyp, som stöd när detta väljs.

Kodvärden för Metod för kontroll: Fältbesök · Fältinventering (standardiserad metodik) · Skrivbord / Granska mot andra underlag · Annan metod Obs: detta fält är framåtsyftande — det anger vilken metod som bör användas, inte hur du hittills gjort.

5. Sex beslutsregler — där det går fel

R1. Igenväxning på grund av utebliven skötsel ändrar inte livsmiljötypen

Detta är den vanligaste och allvarligaste fällan i förvaltarsamtal, eftersom en förvaltare naturligt säger "den ängen är ingen äng längre".

"Behåll dock livsmiljötypen om en faktisk förändring beror på brist på 'nödvändiga bevarandeåtgärder' – det är inte en giltig anledning att ändra, snarare har länen skyldighet att vidta nödvändiga bevarandeåtgärder. Ytan är då förmodligen i 'Icke gott tillstånd' (restaureringsmark enligt basinventeringsmanualer)." — Lathunden, Vad kan vi ändra på?

Rätt hantering: livsmiljötypen står kvar, NATURTYPSS sätts till 2 – Icke fullgod. FAQ fråga 22 säger samma sak: om prioriterade bevarandevärden håller på att förloras ska de återställas snarare än klassas om, särskilt när orsaken är brist på skötsel, praktiska överväganden eller omfattande störningar.

Konsekvensen om man gör fel: länets areal av hävdberoende livsmiljötyper krymper på papperet, restaureringsbehovet försvinner ur statistiken, och NRF-uppföljningen visar en förbättring som inte finns.

R2. Förändringsorsak — nästan aldrig kod 2

Handledningen 5.4: attributet finns "för att kunna identifiera och sammanställa verkliga arealförändringar för livsmiljötyper från kvalitetsförbättrande åtgärder i databasen".

Situation FORANDRING
Kunskapen fanns hos förvaltaren men var aldrig registrerad 3 – Komplettering
Karteringen var fel från början (flygbildstolkningen missade) 1 – Rättning av felaktig kartering
Naturen har faktiskt förändrats sedan karteringen 2 – Faktisk förändring av bevarandestatus/naturtypsareal

Nästan all förvaltarkunskap är kod 3. Slarvar du och sätter kod 2 rapporterar länet in arealförändringar som aldrig hänt.

R3. Karteringsstatus speglar underlaget, inte din ansträngning

Underlag KARTERINGS
Förvaltarens minnesbild, skötselplan, bevarandeplan, äldre inventering 2 – Granskad vid skrivbordet
Förvaltaren har faktiskt varit på ytan nyligen och kan bedöma naturtypen 3 – Besökt i fält
Standardiserad inventering: uppföljning, ängs- och betesmarksinventering, basinventeringsmetodik 4 – Inventerad i fält
Du vet att något är fel men inte vad 5 – Åtgärdas + obligatorisk kommentar

Handledningen är tydlig med att kod 2 förutsätter att "underlaget som använts bedöms vara så aktuellt att uppgifterna fortfarande är giltiga". En förvaltares minnesbild från 2015 av en hävdberoende mark är sannolikt inte aktuell — då är svaret okänt tillstånd plus kod 5, inte en gissning.

R4. Osäkerhet dokumenteras, den gissas inte bort

"Är ni inte säkra, och det inte går att prioritera fältinsatser för att inhämta tillräcklig kunskap om förhållandena idag är det bättre att behålla tidigare bedömning eller till exempel ange att tillståndet är okänt eller inte gott. Dokumentera vad ni är osäkra på, så det kan kontrolleras eller följas upp när det kan prioriteras." — FAQ fråga 22

Ett dokumenterat "okänt" med angiven anledning är en fullgod leverans 2026. En gissning är det inte.

R5. Utvecklingsmark har två formella krav

Lathunden: "Används målnaturtyper så förutsätts att Naturtypsstatus är satt till 'Utvecklingsmark' och att Naturtyp utgörs av en icke-natura-naturtyp."

Alltså: en yta kan inte samtidigt vara livsmiljötyp 6270 och utvecklingsmark mot 6270. Är den redan livsmiljötyp är den livsmiljötyp — i gott eller icke gott tillstånd. Upp till tre målnaturtyper får anges (MALNATUR1–3).

I hela länet har idag bara 87 polygoner en angiven målnaturtyp. Förvaltarna vet i regel mycket väl vilka ytor som är på väg åt rätt håll — det är en av de mest värdefulla sakerna att fråga om, och FAQ fråga 23 påpekar att ytor med påtaglig utvecklingspotential normalt är högre prioriterade för skydds- och skötselresurser.

R6. Utpekade livsmiljötyper har ett särskilt skydd

"Vi har ett särskilt ansvar för livsmiljötyper som legat till grund för utpekandet av ett Natura 2000-område och som tidigare har rapporterats för området. Det samma gäller prioriterade bevarandevärden som är en del av syfte och skäl för ett beslut om naturreservat. Livsmiljötyper som utgör prioriterade bevarandevärden bör karteras mer noggrant och enbart ändras om tidigare bedömningar är uppenbart fel eller det faktisk skett en förändring." — FAQ fråga 19

Kontrollera därför alltid bevarandeplanen innan du ändrar en utpekad typ. Länken finns i WebbGIS-lagret NV Natura2000 områden, raden BEVPLAN i attributtabellen.

6. Datering — det som glöms bort

Två nya fält i NNK, Startdatum/Slutdatum senaste inventering av naturtypen, motsvarar habitat_period_lastdata_start / _end i granskningslagret:

"Slut representerar senast det gjordes en bedömning och start gången före det. Har det skett en faktisk förändring ska datumen representera den tidsperiod inom vilken förändringen skedde. Eftersom det är nya fält är dessa tomma idag, uppdatera framför allt slutdatum när ni granskar." — Handledningen, bilaga 1

Det här är den enda mekanism som gör FAQ fråga 4:s krav på "hur aktuella dessa två bedömningar är" besvarbart. Fråga alltid förvaltaren om årtal, även när svaret blir "någon gång runt 2018". Ett osäkert årtal är oändligt mycket bättre än inget.

7. Så lägger du upp samtalet

Före (30 min per objekt):

  1. Ta fram objektet i WebbGIS-KartLitS, tänd LstD NNK Granskning och NV Naturtypskartan NNK
  2. Läs bevarandeplanen — vilka livsmiljötyper är utpekade och vilka bevarandemål finns
  3. Filtrera blanketten till objektets rader
  4. Markera raderna med karteringsstatus 3, 4 eller 5 — de har en historia

Under (45–60 min per förvaltare, flera objekt):

  1. Börja med Åtgärdas-ytorna — "basinventeringen kunde inte bestämma naturtypen här, vet du vad det är?" Det är den bästa öppningsfrågan som finns: den är konkret, den erkänner att kunskapen finns hos dem, och den gäller en lucka som stått öppen sedan 2008.
  2. Gå igenom hävdberoende marker objekt för objekt: hävdas den, av vem, hur länge till, vad är trenden
  3. Fråga efter dokument du inte känner till: uppföljningsprotokoll, ÄoB-blanketter, konsultrapporter, gamla skötselplansbilagor, foton. Handledningen kallar det kompletterande information — det är guld och ligger ofta på en enhets-mapp ingen letat i.
  4. Fråga specifikt om utvecklingsmark: vilka ytor är på väg att bli livsmiljötyp, vilka har ni restaurerat
  5. Fråga om gränser bara där det rör större arealer — under minsta karteringsenhet är det inte värt tiden
  6. Avsluta med: vad borde vi kontrollera i fält, och vilka objekt kan vi lämna som de är

Efter (30 min per objekt):

  1. För in i granskningslagret samma vecka — minnesbilder av andras minnesbilder blir snabbt oanvändbara
  2. Sätt faltinventerare = förvaltarens namn, inte ditt
  3. Sätt habitat_period_lastdata_end = året förvaltaren angav
  4. Skriv Kommentar_metod i klartext: "Uppgift från NN, förvaltare, samtal 2026-09-xx. Bygger på hens fältbesök hösten 2024 samt skötselplan 2019."
  5. Skicka tillbaka en avstämning på det du fört in — förvaltaren ska känna igen sin egen uppgift

8. Områdesidentitet — löst, men bara för den publika versionen

Varken natura-2000: docs/underlag/kartering.csv eller natura-2000: docs/underlag/naturtypskarta/NNK_YTA innehåller något områdes-ID. Det är inget fel i din export — den publika NNK har helt enkelt inte fältet. Kopplingen görs i stället geometriskt.

Detta är gjort: natura-2000: scripts/analysis/koppla_omraden.py hämtar det rikstäckande SCI-lagret från Naturvårdsregistret, filtrerar till Södermanland (197 områden) och kopplar varje NNK-yta till det Natura 2000-område den har störst arealöverlapp med.

Resultat
Ytor kopplade till Natura 2000 9 609
Ytor utanför Natura 2000 5 221 (21 724 ha) — ligger i naturreservat och nationalpark utan N2000-överlapp
Områden med träff 197 av 197
Ytor som skär flera områden 3 — tilldelade det med störst överlapp
Ytor delvis utanför beslutsgränsen 82 — andel_inom < 0,95; karteringen går ibland utanför gränsen, vilket produktbeskrivningen avsnitt 2.2 varnar för

Validering: summan av den klippta arealen inom Natura 2000 blir 44 798 ha, mot 44 852 ha i Naturvårdsverkets statistikuttag per 2026-01-20. Avvikelsen är 0,1 % och beror på att gränserna hämtats vid olika tillfällen. Kopplingen håller.

Utdata: data/nnk/nnk_yta_med_sitecode.gpkg och .csv med fälten SITECODE, OMRADE, BEVPLAN (direktlänk till bevarandeplanen), area_ha, overlapp_ha, andel_inom och antal_omraden.

Det som återstår:

Behov Hur
NVRID för de 5 221 ytorna utanför N2000 Samma metod mot NVR-lagret från Naturvårdsregistret — behövs inför naturreservatsspåret 2027 (arbetspaket G)
Koppla KOMMENTAR, NNK_KOMMEN, REDIGERARE samt de nya daterings-/prioritetsfälten till sitecode-nivån Länsuttaget ur NNK Ajourhålla (hämtat 2026-08-26; fälten heter kommentar, nnk_kommentar, created_user/last_edited_user/last_edited_date i Ajourhålla-schemat) finns nu — koppla_omraden.py behöver köras om mot det. Inte gjort ännu
habitat_period_lastdata_start / _end Finns i länsuttaget från 2026-08-26, men tomma för nästan alla ytor — fylls i takt med förvaltarsamtalen (avsnitt 6–7)
habitat_priority_all, habitat_priority_6210_7130 Finns i länsuttaget från 2026-08-26

Länsuttaget ur Ajourhålla finns alltså sedan 2026-08-26 — det som återstår är att köra om koppla_omraden.py mot det för att ge full spårbarhet på polygonnivå.

9. Innan incheckning i NNK

Från handledningen avsnitt 3.3 och checklistan i 2.3:

Teknisk uppkoppling — NNK i ArcGIS Pro

Handledningens "checka ut" och "kör toolboxen" (3.3) är i praktiken detta (källa: NNK_i_ArcGIS_Pro_arbetsbeskrivning_v1_5.pdf, flyttad 2026-08-26 till natura-2000/docs/underlag/handledning/):

  1. Öppna LST:s interna geoportal-mall "LST NNK i ArcGIS Pro – Projektmall" (lst-geoportal.lansstyrelsen.se), hämta .aptx-mallen och skapa ett nytt projekt från den.
  2. Koppla upp mot servern under Catalog → Servers → "services on nnk.naturvardsverket.se.ags", inloggning med Vic Natur-kontot. Produktionsmiljö: https://nnk.naturvardsverket.se/arcgis/services · Acceptanstest-/utbildningsmiljö: https://testnnk.naturvardsverket.se/arcgis/services (användarnamn med suffix _utb).
  3. Sök upp området i kartvyn, spara ett bokmärke, och ta ut en lokalkopia ("Download Map") — då kopplas Ajourhalla-lagren bort från den centrala servern till en lokal databas på din dator.
  4. Kör Toolbox-verktyg 1, "Skapa arbetsdatabas utifrån lokalkopian" — det är NNK_Arbetsdatabas (med topologiregler) du faktiskt editerar i, inte lokalkopian direkt.
  5. Editera, kör topologikontroll (se checklistan nedan), kör sedan verktyg 2 "Validera attribut" och verktyg 3 "Ladda in kartering inför synkronisering", och synkronisera tillbaka. En central administratör godkänner uppladdningen innan den syns för andra i Ajourhalla.

Kräver minst en Standard-licens i ArcGIS Pro (Basic räcker för att skapa feature-tjänst och ladda ner data, men Toolboxen — inklusive topologiregler — kräver Standard) samt ArcGIS Pro 3.5.

Genomfört i praktiken: flödet ovan har körts två gånger — 2026-08-26 för det länsuttag som ligger till grund för avsnitt 2 och 8, och 2026-09-01 för att bygga granskningslagret LstD NNK Granskning i avsnitt 3.

Om ett område helt saknas i NNK (inte bara behöver rättas) är det nykartering, inte redigering av befintlig yta: mejla underlag till nnk-kartering@metria.se så lägger de in området, varefter det går att justera som vanligt.

Tidsordning: avvakta med att registrera tillstånd i NNK tills de nya attributen driftsatts (slutet av september 2026, FAQ fråga 30). Fram till dess samlar du in via blankett och granskningslager. Utbredning, livsmiljötyp, karteringsstatus, förändringsorsak och kommentarer kan du registrera direkt.

10. Vad detta ger till årets leverans

FAQ fråga 9 vill ha svar på fem frågor, och förvaltardialogen bidrar direkt till fyra av dem:

FAQ-fråga Vad dialogen ger
Vilka insatser krävs och vem gör det Förvaltarna kan säga vad de själva kan bidra med inom ordinarie förvaltning
Er prioritering — var är det viktigast att samla in ny kunskap De vet vilka marker som är på väg åt fel håll
Vilka antaganden och generaliseringar kan göras "Alla betesmarker med aktivt jordbruksstöd och pågående hävd antas vara i gott tillstånd" är den sortens generalisering som bara kan formuleras med förvaltarnas underlag — och som avlastar mest om NV accepterar den
Vad gör ni själva, vad behöver ni hjälp med Skiljelinjen blir konkret när man vet vad som redan är känt

Metodik v1.3 · 2026-09-11 · hör ihop med docs/arbetsplan.md (arbetspaket H), docs/webbgis-publicering.md, blanketter/blankett_forvaltarkunskap_nnk.xlsx och natura-2000: scripts/analysis/koppla_omraden.py